I mitt inlägg # 9 har jag redogjort för upphandlingsreglerna och om icke-upphandlingen av Kyrkohandboken och om den märkliga prissättningen av Kyrkohandbokens olika delar.
Fredrik Lanerfeldt, VD, Verbum AB har i Kyrkans Tidning den 8 mars svarat på en debattartikel av Tomas Appelqvist som bl.a. rör upphandlingen och prissättningen. (Tack Tomas Appelqvist för hänvisningen till bloggen.)
Fredrik Lanerfelt hänvisar till Verbums offert och skriver:
"Som en del av förfrågan bad Svenska kyrkan om en större separat upplaga av Missalet för egen distribution till församlingarna, därav ett lägre pris per enhet."
Detta uttalande innehåller en rad oklarheter i vart fall om man läser offerten innantill.
Vad står det då i offerten? Följande:
I offerten skriver Verbum att man har utgått från två olika scenarier:
1) att Verbum lagerhåller och säljer större delen av första upplagan.
2) att Svenska kyrkan köper in större delen av första upplagan.
Det framgår av ordalydelsen att de två scenarierna gällde antingen att Verbum lagerhåller och säljer större delen av första upplagan eller att Svenska kyrkan köper en större del av första upplagan. Hänvisning görs till första upplagan, d.v.s. hela den tänkta första upplagen, och inte en specialupplaga. Dessutom gäller de två olika scenarierna för alla ingående delar, inte bara Missalet, utan även för Del 1 och Musikdelarna. Offerten anger alltså inte att det rör sig om specialupplaga av enbart Missalet som Svenska kyrkan fått ett lägre pris på.
Om man ska tolka Fredrik Lanerfeldt välvilligt så hänvisar han i sin replik till att de olika priserna för Kyrkokansliet respektive församlingar följde av att scenario 2 (=Kyrkan köper) inte blev av och att det just i scenario 2 (som inte blev av) fanns olika priser.
Men varför finns det då olika priser angivna för Kyrkokansli och församlingarna även för Verbums scenario 1, d.v.s. det scenario som blev av när Verbum säljer större delen av den första upplagan?
Denna fråga ger Fredrik Lanerfeldts replik inte något svar på.
Fredrik Lanerfeldt motiverar att det förekommer skilda priser med att det rörde sig av en specialutgåva till kyrkan av Missalet. Detta stöds inte av offerten. Även i det fall som det nu har blivit att Verbum säljer större delen av den första upplagan får Kyrkokansliet ett väsentligt lägre pris. Kyrkokansliet betalar 940 kr + 6 % moms (996 kr ink moms) för de tänkta 50 exemplaren medan församlingarna får betala 1290 kr ink moms, se offerten.
Församlingarna som tillsammans köper hela upplagan på 1000-tals exemplar borde självklart ha setts som en enhet (=Svenska kyrkan) och fått samma lägre pris som Kyrkokansliet förhandlade fram för sina stackars 50 exemplar.
Sedan till detta med den uteblivna upphandlingen i sig.
Fredrik Lanerfeldt hänvisar till den långa relationen mellan Verbum och Svenska kyrkan och till att Verbum är en kompetent leverantör.
Dessa förhållanden ifrågasätter ingen i sig. Men enligt Svenska kyrkans upphandlingsregler är det främst kostnadseffektivitet som gäller. Då får relationer stå tillbaka även om det svider.
Eftersom beslutet att avstå upphandling inte dokumenterats enligt regelverket vet vi inte på vilka grunder som Verbum fick en gräddfil. Vi vet inte heller om något annat av de många kompetenta förslag som finns i Sverige och utomlands också skulle ha kunnat producera Kyrkohandboken till ett lägre pris med bibehållen kvalitet.
Om skälen bakom den uteblivna upphandlingen borde någon från Kyrkokansliet svara på. Det är inte schysst av Kyrkokansliet att skicka fram leverantören att svara på frågor om upphandlingen.
Under alla förhållanden, varför är inte Kyrkokansliet solidarisk med församlingarna och betalar samma pris?
Twitter: @kyrkoval
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar